Byn Byskov

Byskov är en liten by på norra Falster, i Ønslev socken, inklämd mellan Klodskov och Eskilstrup. Byn nämns första gången 1436 som Byskoff, 1480 som Buskow - och eftersom den inte finns med i Falsterlisten från omkring 1250 anlades den nog senare än grannbyarna.

Skiftet

Falsters kungliga ryttargods såldes 1766, och under åren 1808-15 skiftades Byskovs jord. Många gårdar flyttade ut till sina nya marker - men Vægtergården blev kvar mitt i byn, där den ligger än i dag.

Bydammen och smedjan

Bydammen (gadekæret) mellan Smedehuset och Vægtergården har haft en särskild betydelse för Byskov. På sommaren var den samlingsplats för byns ungdom - på 1940-talet kunde det vara mer än tjugo där en kväll, och ibland spelade smeden Alfred mandolin. På vintern åkte man skridskor när Svend Suhr hade godkänt isen.

Smedjan låg vid dammen, "som en smedja helst ska ligga": här kylde smeden vagnshjulen när en ny järnring hade lagts på. År 1898 byggde bönderna en ny andelssmedja på en tomt som köpts av Hans Vægter, och från 1900 till mitten av 1950-talet drevs den av smederna Laurits och Alfred Jørgensen, far och son. Familjen bor fortfarande i Smedehuset. Smedjans skruvstäd och vindflöjel kan i dag ses på Danmarks Traktormuseum i Eskilstrup.

Tang Rasmus i bydammen

Alla barn i Byskov har lärt sig att man inte ska gå för nära dammen, för där nere bor Tang Rasmus. Läs hela historien om Tang Rasmus.

Tomtens öl - en sägen från Klodskov

På 1840-talet skrev pastor J.K. Lindberg ner en rad sägner från trakten. En av dem handlar om en kvinna från Klodskov vars syster hade fått en tunna öl som aldrig tog slut - ända tills hon kom att berätta om det. Läs hela sägnen om tomtens öl.

Moralen är tydlig. Därför säger vi inte var vi får våra fastlagsbullar ifrån.

Fler sägner

• Kungseken och Prästfrun - blixten som slog ner där kungen hade ätit lunch, och prästfrun som ville spinna en tråd från Vålse till Nykøbing.
• Troll i Oustrup skog - och rönnkvisten som höll dem på avstånd.
• Älvfolket i Hannenov skog - älvskjutna kreatur, vända skinnpälsar och en psalmbok under hakan.
• Præstepanden - prästen från Ønslev som manades ned i ett bottenlöst vattenhål.
• Galgkrogen - krogen vid häradets avrättningsplats, där postvagnarna bytte hästar.

Skolvägen till Ønslev

Byskov har aldrig haft någon egen skola eller kyrka. Barnen gick till Ønslev, och Byskovvej var på en och samma gång kyrkväg, skolväg och prästväg. Det sista stycket gick man längs en gammal gångstig som kom ut i Ønslev hos barberaren Etbøl mitt emot Brugsen (konsumbutiken). Den gamla Ønslev skola revs omkring 1924, när den nya skolan byggdes.

Skolvägen var inte bara till för att gå på. Längs Byskovvej löpte diket, och då lekte man grøftepind: fram och tillbaka över diket, hela vägen, utan att ramla i. Leken var populär i Byskov, också på gårdsplanerna om sommarkvällarna. Och så var det hjulet: ett gammalt hjul och en pinne, och så kunde man få hjulet att rusa iväg längs vägen framför sig.

På skolfotot från Ønslev skola 1945 står i näst bakersta raden nr 15: Bodil Jørgensen, Byskov Smedie - smedens dotter från huset vid dammen.

Små kuriosa från trakten

Fler berättelser från byn - om bytjuren, grävlingen och såmaskinen som brann - hittar du under Småhistorier från Byskov.

• Myntskatten. År 1868 plöjde man upp en lerkruka på en åker under Ny Kirstineberg. Den innehöll 4 411 mynt från Erik Menveds och Kristoffer II:s tid och grävdes förmodligen ner omkring 1326, i en orolig tid.
• Klodskov Nor. Noret, viken mot Guldborgsund dämdes in 1888 och hölls torr med en väderkvarn, tills pumphuset byggdes 1929.

Kyrkor och skolor

Byskov hör till Ønslev socken och kyrka, medan Eskilstrup kyrka från omkring 1100 har kalkmålningar från 1200-talet, som prästen Johannes Fibiger hittade under kalken 1893. I Klodskov byggdes en ryttarskola 1719-21, och när den nya skolan kom 1890 murades den gamla ryttarskoletavlan in i gaveln. Eskilstrup fick station på Falsterbanen 1872.