Sägen från trakten
Kungseken och Prästfrun
Två ekar vid den gamla vägen till Gåbense. Under den ena slog blixten ned där kungen just hade suttit. Vid den andra gick prästfruns tråd av.
Innan den nya landsvägen anlades slingrade sig vägen från Nykøbing till Gåbense färjeläge i otaliga krökar över norra Falster. Den gick genom Kraghave, förbi Flattehauge skog och mot Bruntofte - och därifrån in i Ønslev socken, alldeles förbi Galgkrogen och häradets avrättningsplats. Längs den vägen stod två stora ekar, och till vardera knyter sig en egen sägen.
Kungseken
En av de gamla kungarna - vissa sa Christian V, andra Frederik IV - färdades en gång längs vägen från Gåbense mot Nykøbing. På vägen gjorde följet halt, och kungen åt lunch i skuggan av en mäktig, ensamstående ek väster om vägen, innan man kommer till Bruntofte skog.
När måltiden var över drog följet vidare. Men kungen hade knappt kommit några famnar från trädet förrän blixten slog ned i eken. Den klöv av en tjock gren som föll ned i marken - precis där kungen hade suttit.
Till minne av att majestätet hade sluppit så lindrigt undan en så överhängande fara fick trädet namnet Kungseken (Kongeegen). Och i socknen var man ense om en sak: det trädet fick aldrig fällas.
Prästfrun
På den tiden då änkedrottning Sophie "regerade" på Falster gjorde hon mycket för att främja hemslöjden, och det pratades om vem som kunde spinna den finaste tråden. Prästfrun i Vålse, Karen Hansdatter, åtog sig att spinna en tråd av ett pund lin som var så fin och så lång att den kunde nå hela vägen från Vålse till Nykøbing.
Hon band fast ändan vid Vålse prästgård, tog sin slända och gick. Över Kippinge, över Brarup, förbi Ønslev kyrka och in över Tingsted sockengräns - och till en stor ek på Hans Mortensens åker. Där tog tråden slut. Det var fortfarande en hel dansk mil kvar till Nykøbing.
Eken hon hann fram till fick sedan namnet Prästfrun (Præstekonen).
Änkedrottningen på Nykøbing slott
Änkedrottning Sophie var änka efter Frederik II och mor till Christian IV. Hon hade Lolland och Falster som sitt livgeding och bodde i årtionden på Nykøbing slott, där hon blev känd som en ovanligt skicklig förvaltare av sina gods. Det är samma slott som två av Byskovs gårdar enligt traditionen skulle ställa väktare till - och samma slott som de tre fönstren i Vægtergårdens Møllerummet (Kvarnrummet) kommer från.
Källa: J.K. Lindbergs sägenuppteckningar, återgivna i Ketty Lykke Jensen, Ønslev og Eskilstrup Sogne (2009), s. 186. Återberättat. Målning: Jens Juel, SMK.