Klodskovvej 70 · Byskov · 4863 Eskilstrup
Vægtergården Byskov · Falster

Från arrendegård till hästgård

Gårdens historia

Om släkten Vægter, sockenfogden som köpte loss gården, gammalöl i källaren, bombnatten 1943 och befrielsekvällen på gården.

Flygfoto 1952 · Sylvest Jensen Luftfoto / Det Kgl. Bibliotek

Det mesta av det vi vet om Vægtergården (Väktargården) står i lokalhistorikern Ketty Lykke Jensens bok Byskov - herfra min verden går (2010), som har ett helt kapitel om gården. Dessutom finns gamla adresskalendrar, telefonkataloger, sockenprotokoll och ett enda, underbart flygfoto. Källorna finns längst ned.

Tidslinje

  • 1436 Byskov nämns för första gången, som Byskoff.
  • ca 1716 Arrendebonden Rasmus Andersen Vægter och hans hustru Anna Nielsdatter bor på gården. Tillnamnet Vægter (väktare) är känt i Byskov sedan 1688.
  • 1766 Nykøbing slott rivs. Tre av slottets fönster sitter i dag i Vægtergårdens gillesal, Møllerummet (Kvarnrummet).
  • 1787-1817 Ole Hansen Vægter är arrendator. Hans dotter gifter sig med Hans Larsen - som vid bröllopet tar sin svärfars namn och blir Hans Larsen Vægter.
  • 1808-15 Byskovs jordar skiftas om. Vægtergården blir kvar i byn.
  • 1815 Ladan murs upp av gråsten.
  • 1855 Ole Hansen Vægter köper loss gården från herrgården Kirstineberg för 5 500 riksdaler. Han är den förste självägaren - och sockenfogde.
  • 1863 Den nya mangårdsbyggnaden står färdig.
  • 1892 Sonen Hans Olsen Vægter tar över gården för 42 000 kronor och gifter sig samma vår. I ett brev från grannarna på Skovbjerggaard heter han bara "Vægterens Hans" (Väktarens Hans).
  • 1903 Adresskalendern noterar "Gdr. Hans Olsen Vægter, 8½ tdr. hk." - den största av de omnämnda gårdarna i Byskov.
  • 1905 Namnet Vægter blir ett officiellt efternamn genom kungligt tillstånd.
  • 1915 Byskovs första självbindare körs på Vægtergårdens marker.
  • 1919 Den sista Vægter på gården: dottern Maren Hansine gifter sig med Arthur Petersen, som tar över gården.
  • 1922 Gårdsnamnet Vægtergaarden skrivs in i tingboken den 21 september. I telefonkatalogen står: "Ønslev 71 · Petersen Arthur Gaardejer Vægtergrd. Byskov".
  • 1927-34 Fyra ägare på sju år. Priset svänger med jordbrukskrisen: 107 000 kronor 1929, 76 000 kronor 1933.
  • 1934 Karen och Svend Suhr köper gården för 83 000 kronor. Familjen Suhr blir kvar på gården i 92 år.
  • 1943 Bombnatten: omkring 300 fosforbomber faller över Byskov. En brinner hundra meter bakom stallet, en annan tjugo meter från Smedehuset (smedens hus).
  • 1952 Gården fotograferas från luften.
  • 1962 · 1968 Hans och Kis får sina två barn: sonen Lars 1962 och dottern Anne 1968. De växer upp på Vægtergården.
  • 1972 Sonen Hans Suhr, född på gården 1938, och hans hustru Kirsten "Kis" Suhr tar över Vægtergården.
  • 1982-89 Hans och Kis köper till Ønslev Møllegaard och Vera och Børge Pyndts gård. Vægtergården har nu 105 tunnland.
  • 1999 Jord säljs av. I dag hör 43 749 m² till gården.
  • 2026 Den 5 oktober tar Lars Sommer och Louise Dalsgart över gården från Hans och Kis Suhr. Lars flyttar över bydammen från Smedehuset, där hans familj har bott i sex generationer. Lars mor Hanne Reimann tar över Smedehuset, som ska stanna i familjen.
Handritad karta över Byskov med namnet Hans Larsen Wægter skrivet över lott nr 5
Karta över Byeskov Byes Marker, uppmätt 1794 och använd som fastighetskarta fram till 1861. Mitt i byn ligger bydammen; längst ned, tvärs över lott nr 5, står med prydlig handstil Hans Larsen Wægter. Klimadatastyrelsen, Historiske Kort, CC BY 4.0.

Släkten Vægter

I över tvåhundra år hette folket på gården Vægter. Det var inget efternamn i modern mening, utan ett tillnamn som följde gården: när Hans Larsen 1817 gifte sig in och tog över arrendet tog han samtidigt sin svärfars namn. Först 1905 blev Vægter ett riktigt efternamn genom kungligt tillstånd. Varför släkten fick namnet från första början kan du läsa under Väktarna.

Byn hade sitt eget namn på familjen. När Hans Olsen Vægter gifte sig i maj 1892 skrev grannarna på Skovbjerggaard i ett brev: "I Fredags havde Vægterens Hans bryllup, vi var blevet bedt med alle sammen." ("I fredags hade Väktarens Hans bröllop, vi var bjudna allihop.")

Ole Hansen Vægter, som köpte loss gården 1855, var också sockenfogde - byns man gentemot överheten. Och det var en Vægter som sålde tomten när Byskov 1898 fick sin andelssmedja mitt i byn.

Arthur Petersen och lastbilen

Den sista Vægter på gården var Maren Hansine, dotter till Hans Olsen Vægter. 1919 gifte hon sig med Arthur Bernhardt Petersen, som tog över gården. Han är ihågkommen som en mycket charmig och rolig man, och enligt Byskov-boken hade han redan 1915 köpt lastbil - bland annat för att köra sockerbetor. Parets son döptes 1921 till Hans Henrik Vægter, så namnet levde vidare, även när Arthur Petersen 1927 tvingades sälja gården.

Karen och Svend Suhr

När Karen och Svend Suhr köpte gården 1934 hade den gått genom fyra ägares händer på sju år, och flera hade spått att den nye mannen inte heller skulle klara det. Men Svend Suhr var känd för sin styrka. Redan under den första skörden erbjöd han de fem män som rensade bydammen arbete med att skörda. När maskinhuset skulle byggas gick han uppför en stege med en bjälke som fyra man hade lyft upp på hans axlar, trots att timmermannen starkt avrådde. Det gick också historier om en dräng som inte kunde ta sig upp på morgnarna. Honom satte Svend Suhr högst upp på skåpet, så kunde han sitta där och vakna.

Svend Suhr var social och hjälpsam. På vintern fick man hämta honom innan barnen vågade sig ut på isen på bydammen: som den tyngste mannen i byn, och den med störst auktoritet, skulle han godkänna isen. Någon enstaka gång var det i stället smeden som godkände den, och då åkte han själv en tur runt på skridskor.

Krig och befrielse

Svend Suhr var med i Vagtværnet (vaktvärnet) under kriget - en väktare i sin egen tid - och satt i Ønslev-Eskilstrups sockenråd. Natten mellan den 21 och 22 april 1943 föll omkring 300 fosforbomber över Byskov, och en av dem brann hundra meter bakom Vægtergårdens stall. Två år senare hörde grannarna befrielsebudskapet över en kopp kvällskaffe i vardagsrummet på Vægtergården. Läs berättelsen om bombnatten och befrielsen.

Hans och Kis Suhr

1972 tog sonen Hans Suhr, som var född på gården 1938, över Vægtergården tillsammans med sin hustru Kirsten "Kis" Suhr. De gjorde den större: 1982 köpte de Ønslev Møllegaard på 30 tunnland och 1989 Vera och Børge Pyndts gård på 22, så att Vægtergården kom upp i 105 tunnland. 1999 såldes jord av igen. I stallbyggnaderna drev de i många år en foderhandel.

Det var också hos Kirsten och Hans Suhr som idén till Byskovs historia föddes. En höstkväll i början av 1990-talet höll byalaget möte på Vægtergården på initiativ av lantbrukaren Mogens Sommer, och en arbetsgrupp tillsattes som under åren därefter intervjuade byns äldsta och samlade gamla papper och bilder. Materialet blev till boken Byskov - herfra min verden går (2010), som det mesta av historien på den här sidan bygger på. (Mogens Sommer och Sommer-familjen på Sommergaarden är för övrigt inte släkt med Lars Sommer, som i dag äger Vægtergården. Namnet är en ren tillfällighet.)

Hans och Kis fick två barn, Lars 1962 och Anne 1968, och de växte upp på Vægtergården.

Gården var också en plats där barn lekte. Hans och Kis barn, Anne och Lars, lekte mycket med Bodils barn från Smedehuset. Lars och Hanne sköt bland annat upp raketer från Lars rumsfönster. Raketerna kostade 10 öre stycket, och det upptäcktes aldrig - förrän nu.

När Hans och Kis 2026 överlämnade gården hade familjen Suhr bott på Vægtergården i 92 år.


Källor: Ketty Lykke Jensen, Byskov - herfra min verden går (2010), s. 28-46, 113-132 och minnesberättelserna längst bak · Samma, Ønslev og Eskilstrup Sogne (2009) · Lolland-Falsters Historiske Samfunds Årbog 1947 och 1980 · Rigstelefonkatalog 1922 · Trap Danmark, 5:e uppl. · P. Petersen, Lolland-Falsters Navnebog (1902). Mangårdsbyggnaden stod färdig 1863 (BBR). Byskov-boken nämner också 1861 och 1867. Se hela källistan.

Fler berättelser från Vægtergården

Namnets historia Varför Vægtergården? Två gårdar i Byskov skulle ställa väktare till Nykøbing Slott. Så lyder familjens egen förklaring till gårdens namn. Läs mer → Berättat av Lars Sommer Smedehuset - grannen vid bydammen Min familj har bott i smedjan bredvid Vægtergården i sex generationer. Den 5 oktober 2026 flyttade vi över bydammen. Läs mer → Slottsfönster, gammalöl och dans till klockan två Møllerummet och gillena Om gillesalen med fönstren från Nykøbing slott - och om när hela Byskov kom på fest med matkorgen under armen. Läs mer → Natten mellan 21 och 22 april 1943 Bombnatten och befrielsen En månljus aprilnatt föll omkring 300 fosforbomber över Byskov. En brann 20 meter från Smedehuset (smedens hus), en annan bakom Vægtergårdens stall. Läs mer → Flygfotot från 1952 "Blaa himmel m/skyer" En sommardag 1952 flög en fotograf över Byskov. På bilden står det fortfarande vilka färger koloristen skulle måla. Läs mer → Byskovs farligaste invånare Tang Rasmus i bydammen Han bor i bydammen. Ingen har sett honom - för har man väl sett honom är det ute med en. Läs mer → Grävlingsstek, bytjuren och en såmaskin i lågor Småhistorier från Byskov Små och stora ögonblick från en liten by - samlade ur brev, minnen och byalagets protokoll. Läs mer → Norra Falster Byn Byskov Bydamm, andelssmedja, skolväg, ryttarskola och sägner om tomtar och älvfolk - om byn runt Vægtergården. Läs mer →