Älvfolket i Hannenov skog

På Falster finns det många alkärr, och i dem bor älvfolket (på danska ellefolk): älvkvinnor, älvjungfrur och deras likar. Enligt sägnerna från bygden höll de till framför allt i Hannenov skog och i Egemosen, som gränsar till prästgårdens mark i Tingsted.

Älvskjutna kreatur

I Egemosen hade älvfolket en elak vana: de sköt kreaturen. Ett djur som blivit träffat blev älvskjutet (på danska elleskudt) eller jordskjutet. Det blev stelt och skulle dö om det inte kom snabb hjälp.

Hjälpen var denna: man förde djuret upp ur mossen och sköt över det, med skottet riktat från huvudet mot svansen. Man kunde också förebygga olyckan. När boskapen första gången om våren skulle ut på bete lade man en slant i ladugårdsdörren och lät djuren gå över den. Då brukade faran inte vara stor.

Vilse i Hannenov

I Hannenov skog var älvfolket farligt för människor. De försökte framför allt leda resande vilse - och det lyckades också, om vandraren inte hade sin maj-røntol (en rönnkvist) i munnen. Hade man väl gått vilse fanns det bara en räddning: genast dra av sig pälsen och vända ut och in på den. Då kunde man hitta hem igen.

Psalmboken under hakan

Många hade sett dem stå i alkärren, lutade med ryggen mot ett alträd eller en alstubbe. Och nu kommer det viktiga: kunde man träffa på en av dem sovande i den ställningen, och hade man en gammal psalmbok till hands, skulle man lägga psalmboken under hakan på dem. Då hade man makt över dem och kunde tvinga dem att berätta vad framtiden skulle föra med sig.

En kvinna från Tåderup, kallad Telse-mor, ska en gång ha gjort just det - i Borremosen, som skiljer Hannenov från Oustrup skog. Men folk menade också att hon kunde mer än sitt Fader vår, och det fanns till och med de som sa att hon var en häxa.

Idag rider och går man lugnt på de markerade stigarna i Hannenov. Men skulle du ändå gå vilse: vänd jackan ut och in.

Källa: J.K. Lindbergs sägenuppteckningar, återgivna i Ketty Lykke Jensen, Ønslev og Eskilstrup Sogne (2009), s. 187. Återberättat.