Klodskovvej 70 · Byskov · 4863 Eskilstrup
Vægtergården Byskov · Falster
← Byskov och trakten

Krogen vid avrättningsplatsen

Galgkrogen

Den hette egentligen Ludvigslund. Men eftersom den låg alldeles vid häradets galge kallade alla den Galgkrogen.

Hans Smidth: Hjemkørsel, 1895 · SMK, public domain

På den gamla, slingriga vägen mellan Nykøbing och Gåbense färjeläge låg en krog som officiellt hette Ludvigslund. Men den låg alldeles vid häradets avrättningsplats, och i dagligt tal fick den ett betydligt otäckare namn: Galgkrogen (Galgekroen).

Det var en bra affär. Krogen låg där folk passerade på väg till och från färjan, och avrättningsplatsen alldeles intill gav gott om besökare. Här stärkte folk sig med mat och dryck när de kom långväga ifrån - eller när de hade bevittnat en avrättning. På Videnskabernes Selskabs karta över Falster från 1772 finns "Galgen" inritad mellan Byskov och Ønslev.

Postvagnen i novemberleran

Krogen hade också postkontor, så de kungliga postvagnarna stannade här, både för de resandes skull och för att byta hästar. Prästen Johannes Fibiger, som senare blev präst i socknen och hittade kalkmålningarna i Eskilstrup kyrka, tecknar i sina memoarer en bild av hur det såg ut 1822, när hans familj lämnade Falster eftersom hans far hade blivit rektor i Kolding. Han var då ett litet barn.

Det var novemberväder, och genom leran arbetade sig en kaross som hängde i remmar. Den var övertäckt med läder insmort med tran, med hål här och där så att de resande kunde se ut - och för att det inte skulle regna in var det sytt fast glas i hålen. På kuskbocken satt kusken i röd jacka med gul krage, ljusblå byxor och hög hatt med vitt band, och över axeln hängde ett bucklat mässingshorn.

Vejen er en forholdsvis nymodens bekvemmelighed, dog har jernbanen allerede gjort den forældet.
Johannes Fibiger, Mit liv og levned
Målning av en hästvagn på en landsväg
Stämningsbild: Hans Smidth, Hjemkørsel (Hemfärd), 1895. SMK, public domain.

Krogens sista tid

År 1801 bodde krögaren Toxværd fortfarande där, 67 år gammal. Senare kom den under gården Boderup. Omkring mitten av 1800-talet drogs landsvägen om längre västerut, ungefär där den ligger i dag, och då låg krogen plötsligt avsides. År 1863 fick den nya Højmølle Kro vid landsvägen privilegiet i stället.

Galgkrogen byggdes om till bostad för tre familjer som arbetade på Boderup. Den 12 augusti 1890 brann den ned. Branden orsakades av en fotogenlampa på en hylla tätt under taket. Ett nytt hus byggdes - men med avsikt inte på samma plats. Så slapp det ärva namnet.

Galgkrogen låg vid samma gamla väg som Kungseken och Prästfrun.


Källor: Ketty Lykke Jensen, Ønslev og Eskilstrup Sogne (2009), s. 67-68, med citat från Johannes Fibiger, Mit liv og levned · Videnskabernes Selskabs kort over Falster, 1772 (Klimadatastyrelsen, Historiske Kort).